Sjukstuga

Nu har det gått ett tag sen senaste inlägget o det beror på denna sjukstuga som huset förvandlats till.

Hantverkarna hann inte mer än plocka ihop sina verktyg o tacka för sej förrän Niklas blev snorig. Kort därefter fick Klas feber o blev förkyld o stannade hemma från jobbet i flera dagar. Niklas fortsatte att vara snorig o fick så småningom även han feber o hosta. Jag misstänker väl att det var det beryktade RS-viruset som drog förbi.

Klas blev bra o började jobba igen, Niklas snorade på lite till men var definitivt på bättringsvägen. Då blev istället jag knalldålig på en o samma kväll. 39,7 i temp o halsont dök upp från ingenstans. När jag gav upp o gick o la mej trodde jag att öronen skulle sprängas. Öroninflammation?

Sådär höll jag på hela veckan, feber stadigt runt 38-38,5 o kunde inte ens svälja ner mitt eget saliv o öronsmärta varenda natt. Efter några dagar djävulsk rethosta o snorighet. Behöver jag säga att jag nästan grät varenda gång jag fick en hostattack som påfrestade halsen?

Varje kväll o natt tänkte jag samma sak; imorrn ringer jag vårdcentralen! O varje morgon tänkte jag samma sak; det är nog bättre idag..

På lördagen fick jag nog o ringde jouren o bad om en undersökning. Nä det var inte självklart att jag fick komma dit, jag var väl knappast döende? Men lite sjukskötersketricks ordnar det mesta o efter en stund hade jag en tid.

Läkaren höll på att ramla av stolen när han tittade i min hals. "Oj oj oj, jag förstår verkligen om du har ont i halsen, den är ju full av hela, trasiga och blodiga blåsor, överallt". Han slängde sej över datorn för att skriva recept på antibiotika, men stoppar sej själv i rörelsen o säger: "höll på att glömma att vi måste ta ett halsprov oxå" o så gör han det.

Efter ca 10min är svaret klart, negativt för bakterier, ingen antibiotika till mej med andra ord.

"Då är det ett virus som härjar, o det blir vi inte av med av antibiotika tyvärr. Har du provat halstabletterna de har på Apoteket?"

Jag uppgav för den snälla läkaren att jag hade samtliga sorter hemma o tog alla på en gång, o de hjälpte minsann inte ett dugg trots tjusig o påkostad tv-reklam.
Han skrev då recept på Corsodyl och Xylocain viskös (sistnämda efter övertalning från mej).

Det gurglades o gurglades hela resterande lördagen, söndagen o måndagen. På natten till tisdagen höll jag på att bryta ihop, borde det inte skett nån skillnad? Åt nåt håll ialf?

På tisdagsmorgonen ringde jag till vårdcentralen, o en stund senare var hg där o träffade en läkare. Niklas fick oxå följs med, det skulle ju inte ta långtid det här.
Läkaren kollade o kollade i halsen, dubbelkollade i öronen, kollade i näsan, kände på alla lymfkörtlar, lyssnade på lungorna o hjärtat, tog blodtryck, puls o temp, o däremellan kliade han sej lite i huvudet. Även han tog ett halsprov, o han tog det rejält ska jag säga! Niklas o jag fick återvända till väntrummet medan vi väntade på svar.
Efter en stund kom han ut till oss o skickade oss vidare till lab för blodprover.

Lite blodfattigare o med en son som började tycka att han sett hela väntrummet började även jag tröttna. Det hade nu gått 2 timmar sen vi kom. Läkaren kom straxt efteråt o kunde tyvärr inte svara på vad som var felet, proverna visade inget särskilt o halsprovet var fortfarande negativt för bakterier. Han trodde att det kunde vara halsfluss eller öroninflammation på gång så han skrev ut antibiotika ialf, och Cocillana för hostan!

Äntligen pencillin tänkte jag, äntligen kommer det vända o äntligen kan vi åka hem. Det tog bara ytterligare 30min i apotekskön innan vi kunde styra kosan hemåt..

Idag är det torsdag o det känns faktiskt bättre i både hals o öron. Kan ju rent av prata rent idag utan att det är alldeles för smärtsamt Älskade Kåvepenin!

Nästa vecka kommer Vadstena villavärme hit igen o borrar för bergvärme (apropå mitt senaste inlägg).