Tadaa!

Ytterligare ett blogginlägg, man kan ju tro att jag inte har nåt att göra längre hehe

I tisdagskväll så blev det träning uppe på bruksan. Niklas var fortfarande inte bra, hängig o gnällig med feber till o från. Men det var inget som inte pappa Klas kunde reda ut en stund, så även jag fick lite “vila” o göra nåt annat än bära omkring o trösta. Inte det att jag inte tycker om det, men efter 24timmar så behöver man ladda om batterierna litegrann för att orka med ytterligare ett dygnspass.

Hur som helst, vi har möblerat om i klubbstugan så att man kan träna inomhus istället för ute nu när det är så kallt ute. Maria har även skaffat en stor spegel till “träningssalen”

Störst fokus i tisdag låg på “tass-vid-tå”. Usch va sur jag är på mej själv att jag har slarvat med det mest grundläggande, fy på mej! 
Jackie är dock kvicktänkt och har lätt för att lära, så jag hoppas att vi inte behöver hålla på med det här i alltför många månader. Vi får väl se hur det går, jag har ju trots allt slarvat i typ 3½år, så det är en lååång vana/ovana som ska brytas, både hos mej o Jackie (Jackie är ju dock oskyldig, hon har ju bara gjort som jag belönat).

Lotta & Biffen

Vi tränade oxå en del på snabba “uppsitt” (fjärrdirigeringen). Hon är stor o har mkt kropp att lyfta upp på en gång från ligg, o jag vill ju ha ett alert “uppsitt” där båda framtassarna kommer upp samtidigt (bra förklaring eller hur?). Jackie motbevisar mej (o många andra faktiskt) genom att visa att hon minsann visst kan hoppa upp i ett sitt från ligg utan problem, det gäller bara att jag ska va snabb med min tajming o belöning för att förstärka det beteendet o inget annat. Snabba lägganden från sitt behöver vi inte lägga lika mkt tid på, för de är redan bra .

Även lite apport-hållande lades tid på, och där måste vi oxå börja om litegrann o jobba bort tugget som kommer emellanåt. Sitt vid sidan o bara hålla (a’la LK1) är inga problem, likaså korta ingångar fungerar bra. Men när jag lagt ut/kastat apporten då kommer tugget ofta under transporten från greppandet och tillbaka till utgångsposition. Ute har jag tränat som så att jag har kastat nåt bakom mej när hon greppat apporten och vänt runt för att springa tillbax o det funkar bra! Hon håller då apporten i ett stadigt grepp ända fram till leksaken/godisbiten, hon släpper alltså inte apporten under sträckan vilket är bra. Många kan ju lika gärna släppa apporten när de får syn på belöningen, men jag tror inte att hon tänker på att hon håller den i munnen förrän hon är framme vid belöningen där hon måste spotta ut den för att kunna ta godiset/leksaken. Men hur gör jag nu då? Nån som har några bra idéer? Jag kan ju inte gärna kasta nåt bakom mej på tävling . Tempot tillbaka med apporten är bra, men hon kan inte låta bli att småtugga lite ändå. Jag har funderat på ifall det är så att farten tillbax går att öka ännu mer o att hon då inte hinner att tugga, men jag vet inte hur jag ska få till det riktigt… Jag har kört fast, hjälp mej!

Idag är Niklas lite piggare, men trött efter 2 dygns bråkande tänder med smärta o feber Däremot har vi lyckats få till 2 mikropass med tass-vid-tå, ett vid frukosten medan jag väntade på baconen i ugnen (ca 3min) och det andra vid lunchen när jag väntade på att haricot vertsen skulle koka färdigt (ca 4min). Jackie tyckte helt klart att vi skulle fortsätta o göra mer, o jag var sugen på att köra vidare i vanlig ordning men lyckades hejda mej Niklas satt i sin barnstol o tittade på Bamse i iphonen samtidigt som han kollade in våra stolleprover.. Om jag säger såhär, Bamse fick klart mest uppmärksamhet

Skulle jag kunna få mat nu?