Sagt o gjort, Jackie fick sitta kvar i bilen medan jag gick spåret. Idag hade jag med mej hand-GPS:en o tänkte lägga spåret med hjälp av den. Det finns en spårfunktion i den som jag inte klurat ut hur den funkar (läs: latmasken) men jag tänkte testa ialf.
Det roliga med att ha med sej GPS:en är att man vågar gå där man aldrig förut gått, för man hittar lixom alltid tillbaka till bilen. Om inte så kan man alltid zooma ut litegrann o se var närmsta stig eller traktorväg finns. Den visar även höjdskillnader och sankmarker, nåt som man inte tänker på när man knallar omkring.
Ett litet uppspark o sen klev jag på med klöven släpandes bakom o blodflaskan i högsta hugg (tur man lägger spår i skogen!)
Jag gick o gick o gick o så gick jag lite till när jag ändå gick. Snålade med blodet så det skulle räcka länge. Det blev lite bloduppehåll här o där under sträckan, dels medvetet men oxå omedvetet när jag plockade fram GPS:en o kollade kartan o om vi fortfarande hade kontakt med satelliterna.
Två traktorstigar korsades, och där vet jag att det passerar en hel del b.la hästekipage, hundfolk o vanliga motionärer. Ibland även mountainbikeåkare o joggare.
Det tog drygt 20min innan blodet (0.5L) tog slut o det var dags att hitta ett lämpligt slut.
Sen åkte jag o Jackie bort till ett annat ställe o gick en förmiddagsrunda innan vi åkte hemåt.
Efter drygt 5 timmar var vi tillbaka i skogen igen. Plockade fram GPS:en o började klicka runt i spårfunktionen. Plötsligt hittade jag nån knapp som frågade om jag ville följa aktuellt spår, så då tryckte jag där. Då fick jag se b.la hur långt spåret varit som jag gick ut.. 1662m!! Hej o hå, så långt spår har vi aldrig gått, varken personspår eller viltspår. Jaja, vi får se hur det går helt enkelt, vi får väl hjälpas åt i värsta fall (jo jag satte ju nypor längs spåret oxå, litade inte riktigt på att jag funderat ut hur spårfunktionen i GPS:en funkade).
Jackie tuffade på i behagligt tempo (!?) med mej i andra änden av linan med GPS:en i högsta hugg. Tänkte att jag skulle försöka dubbelkolla mot kartan på GPS:en o se om vi gick samma spår, men efter en liten stund la jag ner det projektet, gick ju in i grenar o träd o trampade snett o höll på, o ville ju gärna komma runt relativt oskadd.
Skillnaden på personspår o viltspår är att i personspåret så finns det spårapporter längs med spåret som hunden ska markera/plocka upp. Då blir det automatiskt en liten paus där man berömmer o äter lite godis o så innan man kör vidare. I viltspåret ligger ju klöven som slut, så hundarna får ju jobba igenom hela spåret innan de hittar nånting o får en naturlig paus. Om man inte väljer själv att stanna hunden mitt i spåret o ta en liten paus förstås, berömma kan man ju göra med rösten medan man spårar.
Efter drygt 30min var vi framme vid klöven. Några stopp blev det längs spåret; första vinkeln var lite svår, andra korsandet av traktorstigen var oxå svårt, uppe på en höjd fanns det förmodligen färska viltspår för där gjorde Jackie en kovändning o jag fick ropa tillbaka henne. Mot slutet så genades det en hel del genom vinklarna.
Slog på GPS:en o spårfunktionen även denna gången för att jämföra med gången innan, o det stämde jättebra med längden, diffade ca 100m men de tillkom när vi snurrade runt/kom av oss på de olika ställena under spåret.
Ska klura ut om man skulle kunna koppla GPS:en till datorn o få fram en kartbild, det vore kul! Svårt att få en helhetsbild i GPS:en, antingen får man zooma in för att se spåret men då får man ingen överblick. Zoomar man istället ut för att få en överblick då blir bara spåret en liten kludd på displayen.
Trött o nöjd hund hade jag ialf när jag kom hem ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar