söndag 23 december 2012

Tack gode gud för försäkringar!

Hoppas att alla har haft en trevligt mysig höst med era pälsklingar, att alla mår bra och att julbestyren (med allt vad det kan innebära) börjar bli färdigt, ialf kommit en bit på väg.

Den här hösten/vintern kommer väl gå till historien för vår del med in/utåkningar till Valla Djursjukhus och Motala Djurklinik. En morgon i oktober så ville Jackie inte äta frukost (mkt ovanligt), för att sedan börja kräkas ett par gånger. Hon ville heller inte vara med där vi befann oss, utan gick och ”gömde” sig i hallen. Morgonen efter så ville hon inte ens gå ur sin binge utan bara låg där och dreglade. Jag ringde direkt till Valla och ett par timmar senare så var vi där. Grejen var väl den att hon började löpa dagen innan men såna här konstiga löpsymtom har jag aldrig varit med om innan. Prover togs och röntgen gjordes och man misstänkte initialt en pyometra (livmoderinflammation). Vid ultraljud kunde man se att livmodern var lite svullen, men man kunde inte säga om det var pyo eller löp (livmodern svullnar även vid löp). Proverna visade på kraftig uttorkning, så tanken blev den att hon fick stanna över natt för att vätskas upp med dropp. Senare på kvällen ringde de och berättade att hon fått vattentunna blodiga diarréer, så hon behövde stanna ett tag till med dropp- och antibiotikabehandling direkt i blodet. Efter 5 dagar var hon så pass återställd att vi fick hämta hem henne igen, fast nu med en urinvägsinfektion också och fortsatt antibiotikakur i tablettform. Vi kom överens med veterinären om att det blir en kastration efter jul och nyår, för såhär ska det inte bli i samband med löp, och risken för pyometra kommer bara att öka inför varje gång.

Nån vecka efter avslutad antibiotikakur så fick hon en ögoninflammation och problem med analsäckarna. Besök bokades på Motala Djurklinik för tömning av analsäckar och utskrivning av antibiotikasalva till ögonen.

I förra veckan så lekte Jackie mullvad ute i snön vilket resulterade i en avskavd trampdyna och vattensvans under kvällen. Nu i lördagskväll upptäckte jag, av en ren händelse, en äcklig illaluktande brun-gul-röd kletfläck på en av mattorna. Jag kastade mig direkt på telefon och ringde till Valla, som ville att vi skulle åka in med detsamma. I bilen på väg in började jag fundera på ifall jag inte nojjade lite väl mycket nu och bara inbillade mej alltihopa, för Jackie var pigg och alert som vanligt (om man bortser från vattensvansen som irriterade henne emellanåt), jag hade ju inte ens sett några flytningar komma från henne (trots att jag var där och klämde och kände) och hon hade ingen feber. Men väl inne på undersökningsrummet hade hon fullt upp med gå runt och undersöka stället så att glömde hon bort att hålla sej ren, vilket resulterade i en massa fläckar på golvet. Det var verkligen inget snack om saken, det var en pyometra.

Efter drygt 15-20min satt jag i bilen på väg hem igen. På den lilla stunden hade vi hunnit med blodprover, ultraljudsundersökning och förberedelser inför operation. Pälsen som äntligen växt ut på magen efter undersökningarna i oktober rakades av igen. De skulle operera henne direkt och skulle ringa så snart hon vaknat till. Klockan blev närmre halv tolv innan veterinären ringde och berättade att operationen nu var färdig, och att den hade varit lång och krånglig.

Anatomin hos rottweilern skiljer sig från andra raser då livmoderns och äggstockarnas ”fästen” är mycket kortare och svårare att komma åt. Inte nog med att hon förlorade mycket blod under ingreppet, det läckte även ut vätska från de inre organen och risken för peritonit (bukhinneinflammation) var stor. Hennes livmoder var förstorad ca 3cm i diameter (vilket inte är jättemycket, det finns de tikar vars livmödrar varit lika tjocka som falukorvar och där är risken för att den ska spricka mycket stor). Så det blev dropp och antibiotika rakt in i blodet igen för lilla fröken, och fortsatt inneliggande vård tills hon blivit stabilare.

I måndags eftermiddag fick jag äntligen åka in och hämta henne. Det var en ynklig liten fröken som kom in på rummet med ett grönt buktäcke. Så nu är det vila som gäller ett tag framöver, korta lugna koppelpromenader, absolut inget spring eller hopp eftersom man varken vill att suturer ska spricka upp eller att hon ska få några bråck. Smärtstillande tabletter och antibiotika blir det oxå såklart.

Och det är vid såna här tillfällen som jag blir så glad över att man har ordentlig försäkring på sina djur. Det är kanske inte så jättekul att betala flera tusen varje år, men oj vad det är värt det den dagen det verkligen händer nåt! När hon låg inlagd i oktober mellan onsd-sönd så gick notan på drygt 17 000kr, och med försäkring så betalade vi knappt 3500kr. Notan den här gången, lörd-månd med operation (på jourtid förstås, när annars?) landade på 30 000kr. 4700kr betalade jag när direktregleringen med försäkringsbolaget var gjort.

Så, om ni inte redan har försäkring på era fyrbenta vänner så är det dags att skaffa det. För den dagen då det händer något (som man faktiskt kan åtgärda) så vill man inte ta beslutet om avlivning bara för att man inte har råd med behandling. Ialf vill inte jag råka ut för det om prognosen för överlevnad vid behandling är stor.

Pussa extra mycket på era älskade vänner, vi har dom bara till låns under en kort tid!

En riktigt God Jul och ett riktigt härligt Gott Nytt År

image

önskar

Nina & Jackie

söndag 25 november 2012

Tävlingssekreterare rallylydnad

Då var det klart, har fått hem mitt bevis på att jag nu är tävlingssekreterare i rallylydnad.  Så nu kan jag bocka av 2 utbildningar för detta året, samtliga som tävlingssekreterare.

Förra veckan var jag i Ullared o besökte det gula varuhuset Ge-kås. O som vanligt fylldes hela vagnen både på höjden o bredden med diverse prylar. Inte så svårt visserligen, börjar ju få rutin på detta nu ;-)
O precis som vanligt så inföll ångesten i kassan: "kommer jag kunna lösa ut mej?"
Några hundralappar tillgodo as usual

Nu i helgen har det vinterstädats i trädgården. Löv har samlats upp och några gamla buskar har fått stryka med... det finns fler träd o buskar som behöver grävas upp men det får bli med grävmaskin tror jag. Har lite tankar o funderingar på hur trädgården ska se ut till sommaren, har googlat massor de senaste dagarna så jag har massor med idéer just nu! Synd bara att det är sååååå låååångt till våren, vill ju börja greja nu ju.. förbereda kan man ju alltid göra men det är ju själva uppbyggnaden som är det roliga!

Jobbet rullar på, börjar komma in i den nya vardagen o det känns bra!

Motivationen för hundträning är låg just nu.. vi var i spårskogen häromhelgen men det är väl det enda.. Jackie har visserligen varit sjuk med massa infektioner o inflammationer både här o där men känns frisk nu. Men vi har lixom inte kommit igång igen, lusten är som bortblåst. Jag hoppas att det bara är årstiden som gör det o att lusten kommer tillbax när ljuset återvänder.

Jag har börjat rida igen oxå, på Morf. Man är helt klart ringrostig med kroppsdelar som inte styr eller gör som man vill att de ska göra. Kopplingen mellan känsla och utförande glappar men jag har roligt ialf :-)

fredag 26 oktober 2012

Höst

Igår föll den första snön.. kändes ju sådär Tummen ned  den låg visserligen inte kvar så länge, försvann väl nästan innan den hunnit lägga sej.. men lite vitt blev det allt här o där några minuter. O detta är bara början, vi har en låååång väg kvar innan det blir ljusare o våren och ljuset kommer tillbaka.. inte konstigt att folk blir lite deprimerade på hösten!

Jackie är på bättringsvägen ialf, pigg som vanligt. Däremot märker man att hon varit ordentligt sjuk, för hon orkar inte tuffa på i samma vanliga tempo på promenaderna, hon hamnar på efterkälken efter en stund. Men det skulle hon ju aldrig erkänna Blinkar

Däremot så tycker jag (eller nojjar jag kanske?) att hon kissar mer än vanligt.. dricker oxå mer än vanligt tror jag.. sen om det är rest från urinvägsinfektionen, mag-tarminfektionen, löpet eller den pyrande pyometran kan man ju undra.. eller om det är ytterligare nytt? Tänk om hon har fått diabetes? Eller Cushings?
Hon är ialf pigg och äter, ingen feber.. så jag lugnar mej nog lite med att slå på stora trumman.. det är en vecka sen hon avslutade antibiotikakuren så det skulle kunna va lite restsymtom (ialf så hoppas vi det)

557818_10152177136535117_1068109395_n[1]

fredag 19 oktober 2012

Lycka

är tydligen att få springa runt i vattenpölar Ler

554016_10152171091060117_1639804407_n[1]

 

69120_10152171109365117_606686831_n[1]

onsdag 17 oktober 2012

Weekend på Tanumstrand

Helgen som var spenderade vi med större delen utav släkten på Tanumstrand Hotell i Grebbestad. En liten weekend på västkusten är aldrig fel, förutom att det kunde varit sommar och några dagar extra förstås.

Hallå?

O som alltid när man är iväg på semester så tenderar det till att bli rena frossarresan.. fredagskvällen betydde skaldjursfrossa på hotellet rent ut sagt. Den magiska hummerpremiären infaller första måndagen efter den 20 september. Det firar hotellet med läcker skaldjursbuffé och underhållning varje fredag under några veckor.

Här kommer lite bilder från fredagens buffébord

IMG_2652

IMG_2653

IMG_2655
Havskräftor


IMG_2656
Krabba


IMG_2657
Rökta räkor och rökta musslor


IMG_2658
Rökt makrill, varmrökt lax, rökta laxfenor

IMG_2659
Färska räkor


Hummer och ostron


Långbord är det som gäller om alla ska få plats

Det ska väl tilläggas oxå att det fanns ett efterrättsbord oxå.. så att man även fick en chans att fylla den andra magen (jo man har två magar, en för mat och en för godsaker).

Lördagen inleddes med frukostbuffé, det bästa med att bo på hotell! Här fanns allt man kunde önska sej, färskt bröd, massor med olika pålägg, fil, yoghurt, flingor i alla färger, smaker o former, skaldjur, äggröra, bacon, korv, köttbullar, plättar, våfflor, färsk frukt, wienerbröd osv osv osv osv. Efter frukostbuffén där alla gått upp snitt 4kg vardera så gick vi upp till hotellrummet och hämtade våra badkläder. Hotellet hade nämligen ett poolområde och det skulle givetvis testas!

Flera hade bokat spabehandlingar o massage, så långt tänkte ju aldrig vi. Poolerna var inte varma, stackars lille Niklas frös så han hackade tänder emellanåt men i vattnet skulle han vara. Efter ett tag när vi åkt rutschbanan flera gånger och satt o värmde oss så såg vi ju ytterligare en pool, och att det var rätt så mkt folk i den. Fanns ju inga vattenfall eller liknande där, så vad var det som lockade alla till att bada just där, i en vanlig rektangulär pool? Jo det visade sej att det var rehabpoolen, o där var det närmre 40grader i vattnet… så den sista timmen spenderades där, till allas glädje utan att man behövde frysa Ler

IMG_2682

Framåt lunch gav vi oss ut på lite äventyr, åkte till Grebbestad och knallade omkring i området. Såhär dags på året är det inte mkt som är öppet, det mesta är stängt. Men vi strosade runt på bryggan o kollade på båtarna o fiskegubbarna som kommit in från morgonens fiske. Vi passade på att geocacha litegrann oxå när vi ändå var ute. Rätt snart upptäckte vi att de flesta gömmorna fanns på diverse klippor med ordentlig utsikt, så vi fick hoppa över flera stycken då vi inte ville släpa med oss Niklas ut o klättra omkring bland klipporna. Men några blev det ialf.

IMG_2690
Slappar lite efter badet

IMG_2692
Bryggan i Grebbestad


Utsikt från cachen Stöberget

Lördagskvällen var det återigen buffé, den här gången rena rama köttfesten! Oxfilé, fläskfilé, lamm, kyckling, fisk, skaldjur, blandade grillspett, potatisgratäng, klyftpotatis, hemgjord pommes, sallader, frukter, ostar, kex osv osv osv… och återigen så åt vi som om det inte skulle komma någon morgondag Ler med tungan ute Efterrättsbordet hade idag utökats till att även innehålla glass, förutom tårtor, tiramisu, brylépudding osv. En frysbox stod framme med massor med olika sorters glass och all världens topping och strössel. Vi kan säga såhär, vi gick inte o la oss hungriga den kvällen heller, så skulle man kunna säga Tummen upp

IMG_2698

IMG_2701

IMG_2702

IMG_2699

IMG_2700


Åh halleluja va gott det är med mat!

O så blev det söndag, hemvändardagen. Det var väl lika bra att fortsätta helgen på liknande sätt, med frukostbuffé Ler med tungan ute Sen skickade jag in Klas o Niklas till poolerna medan jag packade alla våra grejor. Vi skulle vara utcheckade senast kl 11, o då kunde de lika gärna bada av sej lite (så att Niklas skulle va lite trött o somna när det var dags att sätta sej i bilen o åka hela långa vägen hem.. han är inget större fan av att åka bil)

Nackdelen med såna här ätarresor är att man blir omättlig. Det första man tänker på när man kommer hem är vad man ska äta, o så går man o river runt lite i kylskåpet o blir besviken när det inte finns någon buffé uppdukad därinne.. för att sedan komma tillbaka 15min senare o kolla igen, utifall att.. Tallrik

Stort tack till Lotta Ruteby & Biffen som bodde hemma hos Jackie och kissarna medan vi var iväg

Rött hjärta  Rött hjärta  Rött hjärta

tisdag 16 oktober 2012

Tack o lov att man har försäkring!

Nu har det visst gått ett tag sen förra inlägget, men ja.. det är så det blir ibland.

Jag har börjat jobba och lille Niklas har börjat på dagis. Eller förskola heter det visst, men alla säger ju dagis så… Jag har börjat på en ny avdelning, och det är jättekul! Kul med variation, både vad gäller arbetsinriktning och personal Blinkar Dessutom bara 75% till att börja med, en perfekt mjukstart!

Jackie har varit dålig Ledsen Började för 2 veckor sen med att hon inte ville äta frukost. Inget konstigt med det, så kan hon göra ibland o sedan äta upp frukosten glatt efter första promenaden. Men när hon inte satt placerad vid Niklas när han åt så anade jag att hon inte mådde bra. Hela natten sen så sprang vi ut o in i trädgården eftersom Jackie bara kräktes o kräktes. Morgonen därpå ville hon knappt gå ur sin binge, o när hon väl gjorde det så låg hon bara i smatten i hallen o dreglade. O sprang ut o in i trädgården.. kräkandes Ledsen Varenda gång som hon drack vatten så kräktes hon.. Så det var inget annat att göra än att ringa till Valla o be om att få komma.

IMG_4406

Straxt efter lunch var vi där. Jackie som är en nyfiken o framåt tjej följde lojt med in på kliniken, brydde sej inte ett dugg om vare sej kissfläckar utanför eller nåt innanför dörrarna. Ville bara lägga sej ner o sova. Blodprover togs – inga jättekonstigheter, förutom att värdena visade på att hon var uttorkad. Röntgen buk gjordes – man kunde inte se något, inga föremål som satt fast eller nån livmoder som var inflammerad. Jackies mage rakades och sedan fick hon göra ett ultraljud buk – vilket oxå såg normalt ut, möjligtvis kanske litem svullnad av livmodern, men det kunde lika gärna bero på att hon börjat löpa (vilket skedde samma dag). Ingen feber. De ville behålla henne över natten och ge dropp och vätskeersättning, så jag klappade om henne och åkte hem.

Samma kväll så ringde de o berättade att hon bajsade blod. Vattentunna blodiga diarréer, men inga kräkningar. De gav henne massor med dropp och antibiotika, och lite lugnande för magen medan de klurade på vad det var som felade.

Dagen efter så var läget oförändrat, fortsatta vattentunna blodiga diarréer, jag fick inte komma o hämta henne. O så fortsatte det fram till helgen, då hade magen lugnat ner sej lite o det var inga vattetunna blodiga diarréer längre, utan mer som gröt men inget blod.

På söndagseftermiddagen fick vi äntligen komma o hämta henne. Då hade hon varit på Valla sen onsdaglunch. Hon var ialf mkt glad åt att äntligen bli hämtad o få komma hem, o vi likaså Skrattar 
Hon fick jättemkt beröm utav veterinären, att det var en mkt väluppfostrad fröken som var väldigt trygg med sej själv. O sånt värmer ju alltid lite extra Rött hjärta

Vad kom man fram till då? Ja det vet man inte säkert, nån mag-tarminfektion av nåt slag. Man kan inte utesluta att även var en pyometra på gång oxå som gick tillbaka när antibiotika sattes in. Det var tydligen väldigt vanligt med kräkningar och diarréer i samband med pyometra enl veterinären, o inte bara feber, ökad törst och flytningar. Urinodlingen som togs kom tillbaka positiv, så Jackie fick mer antibiotika utskrivet, så nu hoppas jag verkligen att alla bakterier försvinner all världens väg!

Jag har ialf tagit beslutet nu att Jackie kommer att kastreras efter jul- o nyårshelgerna. Jag vill inte att detta ska upprepas i samband med nästa löp, jag vill inte att hon ska få någon pyometra och behöva akutopereras, jag vill inte att hon ska juver- eller gyntumörer heller. Hon ska ju inte få några valpar heller med sina dåliga höfter, även om hon är jäkligt trevlig. Så nu hoppas jag att den groende pyometran går tillbaka helt alternativt håller sej lugn innan det är dags för kastrering.

Igår är första dagen som hon fick full ranson med mat.. har varit jätteförsiktig och bara gett lite mat flera gånger om dagen av veterinärfodret som vi fick med oss hem. Hon är jättepigg och vill göra nåt mest hela tiden, men man märker att hon varit/är sjuk. Hon håller bra tempo i början på promenaden, men efter ett tag så börjar hon sacka efter (fast det skulle hon ju aldrig erkänna). Vi tar det lugnt ett par dagar till o samlar kraft o energi, för just nu i helgen så är det kurs på bruksan för Anders Reitmeier. Ska bli kul att göra nåt o förhoppningsvis få tillbaka lite träningsmotivation/inspiration. Annars så får vi ett par trevliga dagar tillsammans med andra hundnördar o massa snack Tummen upp

539946_10152088469390117_1319836664_n[1]

söndag 16 september 2012

Nedräkning

Nu är det inte många dagar kvar innan verkligheten är tillbaka.. hur kunde 1, 5 år gå så fort??

Helgen i Hyddmarken spenderas ute i trädgården skulle man kunna säga. Trappan till altanverandan ska snickras ihop o själv så tog jag idag tag i perennrundeln som är placerad mitt på gräsmattan. Jag grävde upp den (med lite hjälp utav ett par tonårspojkar) så nu har vi helt plötsligt ett stort hål i gräsmattan - igen! Var det inte förra året som jag "bara" skulle gräva bort lite dålig jord o hittade en stor björkstubbe 2cm under marken? Som såklart skulle grävas bort, den kunde ju inte ligga där (helt osynligt) under jord o skräpa heller.....

Mitt i det nya hålet finns det en jättesten, men den får nog ligga kvar.. tror jag..


söndag 26 augusti 2012

Vad händer?

Jo det knallar o går, tackar som frågar. Sista veckorna har varit lite turbulenta på hemmafronten med en nära släkting som blivit akut dålig o fått en diagnos som inte är så rolig.

Livet är så skört o vi ska vara rädda om det vi har o göra det bästa med det.
Ta vara på varje dag du får, det kan vara din sista.
Ge dina närmsta en kram o berätta vad de betyder för dej, vem ska annars berätta det om du inte kan?

Skralt o dystert, jo jag vet, men ibland så inträffar saker som gör att man måste stanna upp o reflektera lite över livet. Synd bara att det alltid måste ske på bekostnad av nån annan/nån annans olycka :-(